Det är så skönt att vara hemma. Men ändå så konstigt. Vill bara prata om om mitt liv i Ridgewood å tror nästan att jag ska tillbaka snart. Saknar New York. 

Skrev på en kompis logg på Facebook idag, "i närheten av Sävedalen" istället för "i närheten av Ridgewood" och det kändes tråkigt. Det slog mig precis att jag måste ändra vilken stad jag bor i nu också...

 

Det känns konstigt att prata svenska bland folk, alla förstår ju vad man säger? Jättejobbigt ju. Allt är mycket dyrare här, det suger, speciellt när man inte jobbar än..

 

Engelskan smyger sig in i meningarna i form av små ord; "Like", "sorry" & "thank you". 

 

Märker att jag är i Sverige för hösten har börjat smyga sig hit (precis samma vecka som jag kom hem, jarååå). Alla är så fina å har fina kläder och bilar stannar när man står vid övergångsställen och sorgliga låtar på radion... 

 

Nu nu ska jag äta en svensk frukost, ja va gott!!