Orkar inte ens skriva hur jobbigt det var att säga hejdå till barnen, vmamma och Amanda. Men nu är det gjort och jag sitter på flygplatsen. 

Glömde min jeans jacka och kofta i Hs bil så ska be Ellen ta med de hem när hon är kommer på besök till Ridgewood senare i veckan... Men så SEGT. 

En snäll kvinna hjälpte mig med biljetten då den inte ville samarbeta med mig vid in-checkningen. Hon var så förvånand över min grymma amerikanska engelska. (Det är ok att skryta) 

En snäll kille har låtit mig dela wifi från hans telefon. Så kan uppdatera här å kolla runt på nätet lite. Så pratat lite med han och helt plötsligt kom en gubbe å satte sig bredvid honom. De va visst hans pappa å han ba "låter du henne dela wifi med dig?" 

"Yeah hon behövde det"

"Det är bara för att hon har blå ögon" 

*killen skäms* 

*Paret mitt emot skrattar å säger: jag har med blå ögon och jag fick inget wifi!* 

Ska embracea vänligheten och ärligheten för en sista gång nu. Hemma om 13,5 timmar typ. Orkar inte så galet.