Jobbar sent ikväll till efter nio, just nu kollar jag på Jessie med E. 

Idag har det varit mycket körning fram och tillbaka, precis som i höstas och som det bli senare i vår. Skönt, för då har jag knappt tid att tänka på mat, perfa för femtvå. 

Tur har jag som har ett vbarn som gillar One Direction; jag och E sjöng "Story of my life" och gjorde bilåkandet roligare. 

Nu sitter hon och frågar vad klockan är varje minut "what time is it?" "8.38" "what time is it?" "8.39" osv... Hon är jättetrött men hon behövde ju inte gå till sängs förens klockan 7.45…

"How many more minuters?" 

Sötis.