VÄRLDENS FEST - Det var precis så det kändes. Åt vilket håll man än tittade såg man människor från hela världen, så coolt! Vände man sig om och frågade närmsta person svarade hen ''China'', ''Puerto Rico'', ''Spain'', ''Germany'', ''Mexico'' eller ''Los Angeles''. Love it!

Att gå genom säkerhetskontrollen och veta att om jag vill gå på toa kommer jag inte in igen var gryyymt jobbigt. Var kissignödig precis när jag kom in på Times såklart. Men de var bara att hålla sig i cirka 13 timmar som det blev till slut. Törstig blev man ju med men inget vatten vågade man dricka. Åt en väldigt god sandwich som vi köpte innan vi gick in, samt en granola bar, men det var de enda. Hungern var absolut inte ett problem så det var lugnt. Men KYLAN. Tårnas kontakt med kroppen försvann efter nån timma och som i vågor kom kylan och bet i hela kroppen, men det bästa med att det var så mycket folk var att vi liksom värmde varandra. 

Det var jag, Kajsa, Cecilie, Tess och Tess kompis som bor i Boston. Men det var bara jag, Kajsa och Cecilie som orkade hålla ut till 2014. Vi fördrev tiden med att: dansa, klaga på kylan och att vi behövde gå på toa, prata med människor från hela världen och fota. 

Vi träffade ett jättegulligt par från Los Angeles som vi pratade i över en timma med, och sedan två killar från New York som vi pratade med i flera timmar, enda fram till tolvslaget.

En kall upplevelse, därför;